Motion 35:2013. Motion rörande förberedande åtgärder mot konsekvenser av antibiotikaresistens

Stockholmscenterns motion 2013:35
Motionär: Kristin Jacobsson
Ämne: Motion rörande förberedande åtgärder mot konsekvenser av antibiotikaresistens

Problembild

År av global omfattande och felaktig användning av antibiotika, inom sjukvården såväl som inom andra sektorer såsom djurhållning och vattenförsörjning har lett till ett växande problem med antibiotikaresistenta bakterier. Global överanvändning kombinerat med det faktum att det har visat sig mycket svårt att hitta nya antibiotikum gör att världen riskerar att stå inför en global hälsokris, som utöver mänskligt lidande också har ekonomiska konsekvenser.

Hittills har Sverige, till skillnad från stora delar av världen, varit förhållandevis förskonat från spridning avresistenta bakterieinfektioner även om problemen är ökande.  I andra delar av både EU och världen finns det bakterier som är resistenta mot i stort sett all antibiotika. Ca 25 000 européer dör årligen som en konsekvens av infektioner orsakade av resistenta bakterier, till det ska läggas ca 2.5 miljoner extra sjukhusdagar som resultat av infektioner orsakade av resistenta bakterier till en kostnad om ca 900 miljoner Euro. Problemet är således omfattande!

Svårt hitta nya antibiotika

Visst kan vi sätta vårt hopp till att forskningen löser utmaningen, men faktum är att det både svårt och olönsamt att forska fram nya antibiotika. Mellan 1940- och 70-talen hittades många antibiotikaklasser (ca 270 st.) men de senaste 40 åren har endast två nya antibiotikaklasser hittats och dessa hittades dessutom innan 1987. Den goda tillgången på antibiotika på 70-80 talen gjorde att priset på antibiotika föll och det blev mindre lönsamt att forska fram nya. Läkemedelsföretagen satsade hellre på forskning kring andra områden, exempelvis kroniska sjukdomar där långvarig behandling krävs. Mellan millennieskiftet och 2005 lade 10 av den 15 största läkemedelsföretagen ned sin antibiotikaforskning.  Samtidigt vet vi idag att blir allt fler bakterier resistenta mot de antibiotika som finns. Situationen är inte långsiktigt hållbar.

Möjliga konsekvenser i samhället

Sverige har än så länge varit relativt förskonat men om situationen i Sverige försämras finns en risk att vården även här får svårt att nå upp till förväntningar på behandling av infektioner och säkerhet vid operationer. Vad vi idag menar är vanliga vardagsolycker kan få stora följder om sår infekteras eller kirurgiska ingrepp inte kan genomföras. Många av de medicinska framsteg som vi idag tar för givna men som kräver antibiotika äventyras. Här kan nämnas intensivvård eller cancerbehandlingar. Verksamhet som kan komma att påverkas, utöver sjukvård, är kommunalteknisk försörjning såsom vattenförsörjning och sophantering men även exempelvis livsmedelsförsörjning. Exempel på detta kan vara att livsmedel kan innehålla antibiotikaresistenta bakterier och därmed spridas mellan djur/livsmedel och människor. Detsamma gäller vatten. Bristen på fungerande antibiotika och spridningen av resistenta bakterier måste således ses som en samhällsfråga, snarare än en endast hälso-och sjukvårdsfråga. Många sektorer i samhället kommer att beröras. I förlängningen riskerar brist på antibiotika också att bli en samhällssäkerhetsfråga.

Vad kan vi börja göra?

Vi måste börja tänka i nya banor och vidta förberedande åtgärder för sådan verksamhet som måste fungera oavsett tillgången på antibiotika och oavsett spridningen av resistenta bakterier i en nära eller mer avlägsen framtid.

Många av de åtgärder som behöver vidtas löses bäst på global nivå, genom internationellt samarbete men åtgärder förberedande åtgärder behöver också genomföras på lokal, regional och nationell nivå. En bra början är att genomföra konsekvensanalyser av hur verksamhet fortsatt kan bedrivas i en framtid där antibiotika ev. är verkningslöst samt utifrån resultatet av dessa vidta eventuella åtgärder för sådan verksamhet som alltid måste fungera. Ett viktigt ingångsvärde i en sådan analys är att genomföra sektorsövergripande beroendeanalyser av hur verksamhet påverkas av att annan verksamhet i andra sektorer påverkas (exempelvis vattenförsörjning och avfallshantering) av bakterier som är resistenta. 

Utmaningen med att allt fler bakterier blir resistenta och att forskningen att hitta nya antibiotika går trögt kan naturligtvis vara obehaglig att tänka på men inte en anledning till att blunda för utmaningen. Det är inte långsiktigt hållbart.

Därför motionerar jag om:

Att Centerpartiet i Stockholm stad arbetar för att förberedande åtgärder, exempelvis genom konsvekvens- och beroendeanalyser, vidtas för att bättre kunna möta eventuella konsekvenser av att antibiotika inte kan användas som idag;

Att Centerpartiets i Stockholm stad arbetar för att påverka landstingsgrupp en att arbeta för att konsekvensanalyser/beroendeanalyser genomförs inom landstingets hela verksamhet samt att förberedande åtgärder (utöver att minska användningen av antibiotika) vidtas för att möta eventuella konsekvenser av att antibiotika inte kan användas som idag;

Att Distriktsstyrelsen föreslår partistyrelsen att Centerpartiet ska arbeta nationellt för att bredda synen från att antibiotikaresistens främst är ett medicinskt/hälso- problem till att det är ett samhällsproblem;

Att Distriktsstyrelsen föreslår partistyrelsen att Centerpartiet ska arbeta för att en nationell tvärsektoriell strategi för att hantera konsekvenser av förvärrad antibiotikaresistens tas fram;

Att Distriktsstyrelsen föreslår partistyrelsen att Centerpartiet ska driva frågan om utökat globalt samarbete för att förebygga antibiotikaresistens;

Att Distriktsstyrelsen föreslår partistyrelsen att Centerpartiet internationellt och nationellt arbetar för att forskningen på området intensifieras och får rätt förutsättningar att verka:

Källor:

Collaboration for Innovation- the urgent need for new antibiotics, utgiven av ReAct (Action on Antibiotic Resistance) 2011.

Technical Report- The bacterial challenge: time to react. A call to narrow the gap between multidrug- resistant bacteria in the EU and the development of new antibacterial agents, utgiven av European Center for Disease Prevention and Control, 2009.

Framtida utveckling som kan påverka arbetet med samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utgiven 2012.

Vägs ände för antibiotikaforskningen, artikel från Läkemedelsvärden, 5 mars 2013

Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, 2009