Motion 24:2013. Reformering av det svenska rättsväsendet

Stockholmscentern motion 2013:24
Motionär: Stephan Andren
Ämne: Reformering av det svenska rättsväsendet

Reformering av det svenska rättsväsendet

a) Kompetenshöjande åtgärder för åklagar- och polisväsende

I flera fall har domar från rikets domstolar väckt frågetecken och undran hos allmänheten. Orsaken har inte nödvändigtvis berott på bristande kompetens i domstolen, eller försvarsadvokatens förträfflighet utan dessvärre återgått på resursbrist hos åklagare och polis. En av de svåraste frågor en åklagare har att avgöra vid en förundersökning är vilka utredningar hon eller han ska beordra polisen verkställa.

Genom en alltför snäv budget kan åklagare lätt göra felbedömningar vilket leder till att ett mål inte utreds i tillräcklig mån för att leda till en fällande dom. Detta är ett huvudskäl till frikännanden ”i brist på bevis” och således ett allvarligt hot mot rättssäkerheten och undergräver allmänhetens tilltro till såväl polis, åklagare som domstol. Ökade resurser öronmärkta för åklagares utredningsbehov är nödvändiga och på sikt samhällsekonomiskt lönsam.

b) Översyn och reformering av domarämbetet

Under året har flera klagomål från framstående jurister framförts mot nämndemannainstitutet. Kritik har riktats mot nämndemän för antingen jäv eller bristande omdöme.

Nämndemannaväsendet infördes vid hovrätterna 1977 i syfte att öka allmänhetens insyn och minska risken för att den dömande maktens rättssyn fjärmas från det allmänna rättsmedvetandet. Att ersätta nämndemannakåren med ett jurysystem vore att kasta ut barnet med badvattnet. Det amerikanska rättssystemet är mer ett avskräckande exempel och återspeglar i än mindre grad befolkningen än det svenska nämndemannaväsendet och resulterat i domar som väckt både förvåning och bestörtning.

Under 2012 har även brister hos juristdomare framkommit. Domare vid Högsta domstolen har kritiserats för bristande omdöme efter att ha misstänkliggjort frikänd och även juristdomare vid lägre instanser har tidigare ertappats för brottslighet utan att detta uppmärksammats i media i högre grad. Det gångna årets händelser visar tydligt på stora brister inom domarkårens båda kroppar, och utbildning av såväl jurist- som nämndemannadomare är i behov av en genomgripande översyn. Uppenbart är att kvalitet och status på hela domarkåren måste höjas. Införande av jurysystem vore däremot i det närmaste kontraproduktivt.

Särskilt nämndemannaorganisationerna borde ges ökat ansvar för nämndemans utbildning. En översyn av utnämningar av juristdomare förefaller också nödvändig.

c) Utreda införande av prövningstillstånd för enklare mål vid hovrätt

Den som har möjlighet att följa mål vid hovrätt slås tämligen omgående av att det i många fall saknas reella skäl för en överprövning av tingsrättsdomarna. Istället är det i många gånger så att det enda skälet för överklagan består i att man är missnöjd med utslaget i tingsrätten, och därför valt att överklaga. Många av dessa mål är tämligen små, och redan i dag har man ett system för mål som ej kräver huvudförhandling. Jag föreslår att man utreder möjligheten att utvidga detta system att gälla fler mål och att införa prövningstillstånd för överklagan. En förutsättning är dock kvalitetshöjande åtgärder vid dagens tingsrätter. Dagens system fordrar en översyn.

d) Utreda konkurrensutsättning av kriminalvården

I julveckan inkom flera remissvar på en utredning om förslag på en nödvändig reformering av straffskalor m m. I remissvaren kopplades i många fall straffskalorna till risken för kostnadsökningar, som i slutändan skulle drabba skattebetalarna. En reform som skulle framtvinga skattehöjningar är självklart inte önskvärd. Att nödvändiga straffskärpningar ej skulle genomföras av ekonomiska orsaker är lika olyckligt. Möjligheten till kostnadseffektiviseringar i kriminalvården ingick olyckligtvis inte i remissrundan.

I Sverige har vi lyckats sänka kostnader utan att kvaliteten blivit lidande inom en lång rad sektorer som tidigare var offentliga. Ingenting hindrar att kriminalvården – i likhet med annan vård – effektiviseras genom att omfattas av Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller Lagen om vårdval (LVU). I USA har andelen fångar sedan 1970-talet ökat dramatiskt. Genom långtgående privatiseringar har kostnaderna inte ökat i samma takt som mängden intagna. Det är inte min mening att man kopierar det amerikanska systemet, men att valda delar prövas, på samma och framgångsrika sätt som Sankt Görans akutsjukhus upphandlades.

Jag yrkar:

Att Centerpartiet verkar för ökade anslag till åklagares utredningsresurser

Att Centerpartiet verkar för utredande av utbildning av nämndemannadomare inom nämndemannadomare försorg samt process och kriterier för utnämning av juristdomare

Att Centerpartiet verkar för utredande av införande av prövningstillstånd vid hovrätt

Att Centerpartiet verkar för utredande av en konkurrensutsättning av kriminalvården

Att stämman beslutar översända motionen till partistämman