Motionär: Mats Flodin, Centerpartiets Innerstadsavdelning, Stockholm
En fullständig redovisning bör krävas beträffande koldioxidutsläppen vid olika transportslag. Den redovisningen måste göras av dem som bedriver eller vill bedriva dessa transporter. Detta sker redan vid prövning enligt miljöbalken (1998:808) av miljökonsekvenser vid byggande av industrier och bostäder. Idag finns det ännu inte några tillräckliga beräkningar på utsläppen från t ex de planerade höghastighetsbanorna trots många års utredande.
En mycket viktig kunskap är också när det gäller koldioxidutsläpp att det inte spelar någon roll var koldioxiden släpps ut på jorden eftersom en snabb global utspädning sker. Man kan alltså inte genom egoistiska åtgärder skydda det egna landet ett enda dugg! Om vi så inte släpper ut ett enda gram koldioxid i Sverige utan genom att bl.a. åka elektriska tåg exporterar utsläppen utomlands, så spelar detta ingen som helst roll. Vi påverkas exakt likas mycket av koldioxiden oavsett om den släpps ut här eller utomlands. Koldioxiden är till skillnad från kolmonoxiden i sig ingen farlig luftförorening utan har i princip endast den skadliga effekten att den ger global klimatuppvärmning. Innan detta faktum ligger till grund för debatten kommer man ingenstans alls.
I de länder i Europa där det finns eller byggs höghastighetståg är det c:a 150-400 invånare per kvkm eller mer. Passagerarunderlaget är därmed stort och storstäderna, bl.a. a London och Paris, ligger tätt utmed linjerna. Sverige liksom också Finland är ju glesbefolkat och har bara något över 20 invånare per kvadratkilometer men inget annat EU-land har färre än c:a 70 invånare per kvkm. Att det finns höghastighetståg i en del Europeiska länder har inget med den svenska verkligheten att göra.
Vanlig järnväg är ofta ett energisnålt och klimatvänligt trafikalternativ framför allt för godstransporter, men till järnvägsteknikens positiva sidor hör inte extrema hastigheter, för då tappar man snabbt fördelar som låg energiförbrukning, måttliga utsläpp och möjligheter att utnyttja integrerade, delvis befintliga system. Större delen av dagens svenska järnvägsnät är f ö anlagt redan på 1800-talet.
Höghastighetståg i egentlig mening, d v s väsentligt snabbare än X 2000, kräver byggande av nya banor till extremt höga kostnader för skattebetalarna. Höghastighetstågens koldioxidutsläpp måste jämföras med flyg och andra trafikslag. Den direkta energiförbrukningen i höghastighetståg under gång ger enligt beräkningar från bl a Linköpings universitet och SJ, c:a åtta gånger mer koldioxid per stol jämfört med ett vanligt Intercitytåg, c:a fem ggr en landsvägsbuss eller X 2000-tåg, ungefär fyra gånger mer per stol än en modern dieselbil, c:a tre gånger en modern bensinbil och ungefär dubbelt per stol mot ett modernt flygplan.
Höghastighetståg är säkerligen det trafikslag som släpper ut mest koldioxid av alla räknat per transporterad person, framför allt om man också räknar med anläggningsskedet och barriäreffekter, d v s avstängning av landskapet som tvingar andra transporter till omvägar med åtföljande merutsläpp av koldioxid. Andra indirekta utsläpp från t ex kol- och oljekraftverk, järnverk, tillverkning av rullande och fast materiel, måste också tas med i beräkningen. Elproduktionen i Europa är under lång tid framåt för liten och det finns nästan bara kol och naturgas att tillgå för ökad elproduktion. Ny vindkraft och ny kärnkraft kan bara marginellt påverka den bilden.
Vidare måste matartransporter i form av bil, taxi och kollektiv lokaltrafik fram till höghastighetstågens få stationer räknas in. Dessa behövs givetvis också till flygplatser, men i diskussionen om höghastighetståg bortser man oftast från problemet. Få resenärer börjar sin resa från innerstäderna utan i stället från kontors- och industriområden eller bostäder utanför innerstäderna. I Stockholm är restiderna från dessa områden relativt korta till Arlanda, Bromma och t.o.m. Skavsta jämfört med att ta sig in till Centralen, särskilt i rusningstid. Från dörr till dörr blir alltså tidsvinsten med flyg ännu större än om man bara räknar restiden på färdmedlet. För höghastighetståg som i grunden är en gammaldags teknik skulle det tagit c:a 3 tim Stockholm – Malmö och c:a 2,5 tim Stockholm – Göteborg. Flyget tar högst en timme. Det skulle förutom klimatförsämringen bli en betydande merkostnad för samhället att tvinga folk att slösa tid med att åka s.k. ”Höghastighetståg” i stället för med det mycket snabbare flyget.
Fortsatt snabb förbättring av bilars, vanliga tågs och flygs klimatvänlighet skall givetvis underlättas. Transportsektorn står för c:a en tredjedel av koldioxidutsläppen. Men - de planerade höghastighetsbanorna leder till mycket mer koldioxidutsläpp och länge restider.
Inom en ganska snar framtid kommer nästa hela dagens kapacitet för fjärrtransporter på järnvägsnätet att behövas för godstransporter. Det nödvändiga frigörandet av transportkapacitet för gods på det nuvarande svenska järnvägsnätet som höghastighetsbanorna skulle kunnat frigöra 2025 kan istället flyget ge redan nu. Dagens jetflyg är ju med marschhastigheter på c:a 800-950 km/tim flera gånger snabbare än ”höghastighetståg” med sina 250-350 km/tim i toppfart och c:a 150 km/tim i snittfart. Till och med en gammal DC-3:a, ett tvåmotorigt propellerplan, det vanligaste passagerarplanet från 1930-talet, har högre topphastighet än höghastighetstågen. Ett liknande plan, Convair Metropolitan från 1940-talet, som var det vanligaste planet på inrikeslinjerna i Sverige på 1950- och 60-talen, gick nästan dubbelt så fort som dagens höghastighetståg. Moderna propellerplan går i 6-700 km/tim. Höghastighetstågens skenbart höga hastighet är en ren illusion jämfört med det nutida flygets flerdubbelt högre hastigheter. Flyget utvecklas också snabbt i miljövänlig riktning med mycket lägre förbrukning och miljövänligare bränslen. T o m bullret är numera lägre än för tåget och komforten i regel högre liksom säkerheten. Sverige har dessutom ett väl utbyggt och modernt flygplatsnät som kan kompletteras till en låg kostnad.
En satsning på höghastighetståg skulle kasta oss många decennier tillbaka i tiden i miljö och hastighet.
Utifrån ovanstående yrkar jag
- Att Centerpartiet verkar för att stoppa planerna på höghastighetståg
- Att riktiga teknikekologiska beräkningar görs av koldioxidutsläppen
- Att Motionen sänds vidare till riksstämman.
- Att Motionen sänds till Centerpartiets riksdagsgrupp.
Mats Flodin
Centerpartiets innerstadsavdelning, Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar