Motion 2:2011. Ang. att inskränka fackets roll för att värna näringsfriheten för fler företag

Motionär: Helen Törnqvist

Centerpartiet vill se ett Sverige där vi har en god välfärd. Denna välfärd byggs upp med hjälp av pengar som samlas in till vår gemensamma skattekista. Skatter i form av inkomstskatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter mm tas ut på arbete. Dessa skatter tas till stor del ut av företagare som anställer personer eller säljer varor. Sverige behöver ha fler som blir företagare. En företagare är en person som med egen tid, kapital, engagemang och kompetens förverkligar en affärsidé. När individers drivkrafter är så pass starka att man väljer att ge så mycket av sig själv att man vill kämpa för att bidra till vår gemensamma välfärd ska detta värde värnas. Då krävs det att samhället står upp för näringsfriheten.

Näringsfrihetens störste fiende är arbetsrättslagstiftningen som ger fackförbunden en orimligt stor roll. Fackens makt måste minskas, om fler ska vilja bli företagare. Fackens roll skrämmer företagen att anställa och hindrar dem att växa. Fackförbunden är alltså ett hot mot tillväxten som kan rädda välfärden för en åldrande befolkning, men också mot individens frihet då de arbetar kollektivistiskt. Inom offentlig sektor arbetar fackförbunden givetvis med störst fokus på sina medlemmar, de anställda, som dock är ett medel för att nå målet, nämligen nöjda brukare. På en modern och trygg arbetsmarknad måste företagare få bestämma vilken kompetens som krävs för att bli konkurrenskraftig, men facken motsätter sig en reformering av arbetsrätten och slopande av turordningsreglerna, vilket gör att företagaren inte får bestämma över sina egna resurser. Detta är ett hot mot näringsfriheten.

Fackförbunden spelade en stor och viktig roll i förra seklets början. Facken var med och stiftade rådande arbetsrättsliga lagar under 1970-talet för en annan arbetsmarknad. Industrisektorn har minskat, medan tjänsteföretagen ökar hela tiden. Allt färre väljer att gå med i ett fackförbund. Signalen är tydlig om att vi måste tona ned fackens roll.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen innehåller ett antal stridsåtgärder som bygger på konflikt, snarare än konsensus och samarbete. Sympatistrejk härleds till att arbetare ska visa solidaritet med arbetare i en helt annan bransch, vilket är osolidariskt med den svenska välfärden. Vid strejk blir arbetsgivaren, som ofta är en företagare, drabbad. Lägre intäkter kommer in till välfärden. Människor avskräcks från att vilja driva företag. Blockad är en grundlagsstadgad rättighet för fackförbund att övervaka en arbetsplats som ska förhindras till ekonomiska förbindelser.

Jag menar att det ska stå en arbetsgivare fritt att teckna vilket avtal som helst med en arbetstagare. Människor måste ses som starka, kompetenta, fria individer. Men det som står i avtalet ska givetvis följas av företagaren. Annars ska han/hon under en tid få näringsförbud, samt listas på Internet, så att uppgifterna lätt kan hittas av arbetstagare. Efter avtjänat straff måste personen ifråga återigen betraktas som oskyldig.

Att minska fackets roll är viktigt för att få fler företag där de nya jobben växer fram. Jobb som kan ge oss skatteintäkter till en framtida förnyad välfärd som behövs för våra barn och äldre.

Jag yrkar:

– Att arbetsrättslagstiftningen skrivs om så att arbetsgivaren har möjlighet att skriva de avtal han/hon vill med arbetstagaren

– Att på Internet lista företagare som har näringsförbud

Helen Törnqvist, Stockholmscentern