Motion 11:2012. SC-mat, närproducerad mat kräver förvaltning av säl, skarv och varg

Motion 11:2012

Motionär:

Johan Hedin, Lars Krögerström, för Stureplanscenterns arbetsgrupp för mat-dryck-jordbruk-jakt-fiske.

Motion: Motion SC-mat, närproducerad mat kräver förvaltning av säl, skarv och varg

Matlandet Sverige behöver goda förutsättningar för närproducerade livsmedel i både stor och liten skala. I Stockholm finns ett nystartat projekt som heter Stockholms fiskmarknad som går ut på att nyfångad fisk från länet ska ta kortast möjliga väg rakt in till konsumenterna i staden.

Råvaror från till exempel lamm och nöt skulle i högre grad också kunna vara närproducerade.

Idag finns dock flera orosmoln och hinder för utvecklingen av närproducerade livsmedel. I Stockholms skärgård finns snart ingen fisk att få tag på. Fiskbestånden har minskat kraftigt, vilket bland annat har dokumenterats av Stockholms stads fiskekonsulent Sverker Lovén i en uppmärksammad rapport. Han konstaterar att säl och skarv på mindre än en halv dag konsumerar lika mycket fisk som länets samlade yrkesfiske efter gös, gädda och abborre fångar på ett helt år.

I Stockholms skärgård finns 24-25 skarvkolonier med 30 000 vuxna fåglar som var och en konsumerar cirka hundra kilo fisk, eller sammanlagt tre miljoner kilo fisk, under en säsong. Sammansättningen av föda beror på vilka arter som förekommer, men abborre är ofta prioriterad.

Sälen i skärgården är en ännu större konsument och beräknas fånga minst 25 ton fisk per dygn, till stor del strömming. Men det har också visat sig att sälar specialiserat sig på att patrullera gäddans lekplatser och åmynningar eller vikar där öringen samlas inför leken, vilket kan utplåna hela lekområden och lokala bestånd.

Även produktionen av lamm kan komma att hotas. I Östergötland finns ett aktuellt exempel från hösten 2011 då en enda varg rev över hundra får och där den värst drabbade fårägaren överväger sin framtid. En nedlagd fårbesättning innebär att både arbetstillfällen, öppna landskap och lokal livsmedelsproduktion går förlorad.

De nya inslagen i faunan har i grunden förändrat villkoren för småskalig djurhållning och fiske, något som berörda grupper länge varnat och uttryckt sin oro för.

Idag saknas i praktiken förvaltning och förvaltningsplaner för alla de tre nämnda arterna. Förvaltningsplanen för skarv skulle Naturvårdsverket ha haft färdig 2007. Skarven är den enklaste arten att förvalta. Här kan man bestämma sig för vilket antal kolonier som bör finnas inom ett län för att upprätthålla den genetiska statusen. I övrigt bör etablering förhindras.

Sälen ska idag fortsätta att utvecklas fritt upp till sin egen maximala beståndsnivå, där bristen på föda kommer att bli den begränsande faktorn. När sälen får brist på föda finns det knappast något utrymme kvar för människans fiske. Sälen är svår att förvalta, här handlar det till att börja med om att etablera en inställning och medvetenhet om att även denna art bör begränsas och förvaltas, och sedan vidta olika åtgärder för att möjliggöra en aktiv förvaltning.

Beträffande varg så finns idag två ytterligheter i debatten, två ”nollvisioner”, den ena vill ha noll vargar i Sverige, den andra vill ha noll inblandning i form av aktiv förvaltning, vilket medför en okontrollerad utveckling av stammen. En ansvarsfull förvaltning bör fastställa en välgrundad nivå för vargstammen, och sedan konsekvent upprätthålla den nivån.

Sammantaget bör centerpartiet arbeta för en betydligt mer aktiv och målmedveten förvaltning av de tre nämnda arterna, för att inte äventyra lokal livsmedelsproduktion, öppna landskap och arbetstillfällen på landsbygden.

Vi yrkar:

Att stämman ger partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att utforma en politik för hållbar förvaltning av de arter som inte regleras av allmän jakt, med särskild tonvikt på de tre nämnda arterna, där hänsyn tas till hela ekosystemen och till den lokala livsmedelsproduktionen.

Att problem och hinder identifieras, till exempel EU-direktiv, och att framkomliga vägar för att överbrygga dessa hinder utreds

Att motionen skickas vidare till Centerpartiets landstingsgrupp, partistyrelse, riksdagsgrupp samt partistämman 2013

/Lars Krögerström och Johan Hedin, för Stureplanscenterns arbetsgrupp för mat-dryck-jordbruk-jakt-fiske.

Motionssvar från Stockholmscenterns distriktsstyrelse

Motionärerna föreslår att riksdagsgruppen ska utforma en politik för hållbar förvaltning av de djurarter som inte omfattas av allmän jakt, ff a skarv, gråsäl och varg. Detta för att hantera konfliktsituationer mellan bl. a. djurarternas ohindrade tillväxt och lokal livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling.

I Stockholmsregionen är det i första hand skarv och gråsäl som konkurrerar med lokal livsmedelsproduktion, ff a fiske. Det kustnära, småskaliga yrkesfisket har nästan helt upphört på grund av fiskebrist. Orsakssambanden är föremål för debatt men alltmer tyder på att den obegränsade tillväxten av gråsäl och skarv är en viktig komponent, vid sidan av miljöpåverkan, formerna för fritidsfisket mm. De senaste åren har också livskraftiga vargrevir etablerat sig i Roslagen och kan förväntas påverka får- och boskapshållningen i dessa trakter.

Skarv och gråsäl har skyddsstatus på grund av att tidigare utrotningshot i Sverige och i Europa. Den situationen är dock idag helt inaktuell. Båda arterna har bestånd på tiotusentals individer i Sverige. Även i ett Östersjö- och Europaperspektiv är arterna idag starka och stabila. För skarven finns tendenser till att bestånden balanseras genom predation från de växande havsörnsbestånden. Sälen har däremot inga naturliga fiender i våra vatten och växer fortfarande i antal.

Vargen var utrotad i Sverige under 100 år. Sedan åttiotalet har dock en inhemsk vargstam etablerat sig framgångsrikt. I delar av Mellansverige täcks idag hela kartan av vargrevir. Påverkan och konkurrens med människan handlar främst om skador på boskap och husdjur, men även omfattande skattning av älg och andra viltbestånd. Överetableringen av älg är å andra sidan en stora börda för landets skogsägare. Det är viktigt att förstå att skador och rädslan för skador på husdjur kan kännas som en tung emotionell börda för dem som bor i vargområdena, och att det kan ha inverkan på viljan att driva boskapsskötsel och lokal livsmedelsproduktion. Antalet individer i den svenska vargstammen är omdiskuterat men sannolikt över 200 individer. De starka lokala reaktionerna mot vargen och det relativt begränsade antalet individer gör att vargen potentiellt är hotad av utrotning om jakten släpps fri.

Motionärernas förslag är måttfulla och väcker viktiga frågeställningar. DS anser dock att det föreligger en skillnad mellan de helt ohotade arterna skarv och gråsäl å ena sidan, och den fortfarande sårbara vargen å den andra.

Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta:

Att första att-satsen bifalles.

Att andra att-satsen bifalles med avseende på skarv och gråsäl men inte på varg.

Att tredje attsatsen bifalles.

Kommittégrupp 2 föreslog stämman besluta:

Att stämman ger partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att utforma en politik för hållbar förvaltning av de arter som inte regleras av allmän jakt, med särskild tonvikt på de tre nämnda arterna, där hänsyn tas till hela ekosystemen och till den lokala livsmedelsproduktionen.

Att problem och hinder identifieras, till exempel EU-direktiv, och att framkomliga vägar för att överbrygga dessa hinder utreds

Att motionen skickas vidare till Centerpartiets landstingsgrupp, partistyrelse, riksdagsgrupp samt partistämman 2013

Talare, reservationer och yrkanden.

Gustav Andersson begärde ordet och yrkade att stämman skulle bifalla distriktstyrelsens förslag till beslut:

Att första att-satsen bifalles.

Att andra att-satsen bifalles med avseende på skarv och gråsäl men inte på varg.

Att tredje attsatsen bifalles.

Lars Krögerström begärde ordet och yrkade att stämman skulle bifalla kommittégruppens förslag till beslut.

Stämman beslutade:

Att avslå kommittégruppens förslag till beslut.

Att bifalla distriktstyrelsens förslag till beslut:

Att motionens första att-sats bifalles.

Att motionens andra att-sats bifalles med avseende på skarv och gråsäl men inte på varg.

 Att motionens tredje att-sats bifalles.